Fri frakt över 499kr
Fri frakt över 499kr - Leverans 1-3 dagar
Myntgradering är en viktig aspekt av myntsamlande, eftersom det ger samlare en uppfattning om ett mynts skick och värde. Det finns flera olika betygsskalor som används inom myntgradering, och det är viktigt att förstå dessa skalor och hur de används för att korrekt värdera ett mynt.
Inom myntgradering finns det olika betygsskalor som används av tredjeparts myntgraderingsföretag. Två av de största och mest respekterade företagen är Numismatic Guaranty Company (NGC) och Professional Coin Grading Service (PCGS). Båda företagen använder Sheldon’s 70-poängsskala för att bedöma myntens kvalitet och skick.
Sheldon’s 70-poängsskala används av de flesta myntgraderingsföretag och sträcker sig från Mint State (MS) 70 till Poor (PO) 1, där 70 är det högsta betyget. Betygsskalan baseras på flera faktorer såsom myntets skick, kvalitet, lyster, slitage och andra faktorer. NGC och PCSG använder båda denna skala för att bedöma mynten och sätta en standard för myntgradering.
Trots att båda företagen använder samma betygsskala, finns det fortfarande små skillnader mellan hur de bedömer mynten. Varje graderingsföretag har sin egen process och sina egna standarder, vilket kan leda till små variationer i betygen mellan företagen. Ändå anses både NGC och PCSG vara högt ansedda inom myntgraderingsindustrin, och det är vanligt att samlare och investerare använder sig av deras tjänster för att bedöma och värdera sina mynt.
Utöver Sheldon-skalan som används av de flesta myntgraderingsföretag, finns det flera andra betygsskalor som används inom myntgraderingsindustrin. En av de senaste tillskotten är NGCX, den första 10-gradiga betygsskalan för mynt som nyligen (11/16/2022) introducerades av NGC.
NGCX erbjuder en mer intuitiv och lättillgänglig betygsskala som bättre motsvarar dagens förväntningar för myntgradering. Skalan sträcker sig från 1 till 10, där 10 är det högsta betyget på skalan och motsvarar en MS 70 på den traditionella Sheldon-skalan. En anledning till att NGC valde att introducera NGCX kan vara för att locka yngre människor till att börja samla mynt, eftersom en 10-gradig betygsskala redan är vanligt förekommande inom andra samlarområden, såsom samlarkort.
Utöver NGCX finns det flera andra betygsskalor som används inom myntgraderingsindustrin, såsom American Numismatic Association (ANA)-skalan som sträcker sig från 0 till 70. Trots att dessa betygsskalor kan variera i sina betygssystem, är Sheldon-skalan fortfarande den vanligaste betygsskalan som används inom myntgraderingsindustrin.
Det finns två välkända betygsskalor för svensk myntgradering som ofta används på auktioner i Sverige. Den första skalan baseras på Appelgrens skala och delar in myntet i kategorier från 0 till 2, där 0 är det högsta betyget och 2 är det lägsta. Här är en tabell som visar Appelgrens skala:
Betyg | Förklaring | Detaljer kvar |
---|---|---|
0 | Ocirkulerat | 100% |
01/0 | Nära ocirkulerat | 95% |
01 | Mycket vackert | 90% |
1+ | Vackert | 75% |
1 | Fullgott | 50% |
1? | Ej fullgott | 25% |
2 | Dåligt | 10% |
Betygen för varje kategori sträcker sig från 0 (högsta betyg) till 2 (lägsta betyg).
Den modifierade svenska betygsskalan är också mycket vanligt förekommande på myntauktioner i Sverige. Skalan skiljer sig från Appelgrens ursprungliga skala genom att ha 12 möjliga betygsgrader istället för 7. Detta gör det möjligt att betygsätta ett mynt mellan Appelgrens betygsgrader. Här är en tabell som visar den svenska modifierade versionen av betygsskalan:
Betyg | Förklaring | Detaljer kvar |
---|---|---|
0 | Ocirkulerat | 100% |
(0) | Mellan nära ocirkulerat och ocirkulerat | 96-99% |
01/0 | Nära ocirkulerat | 95% |
01 | Mycket vackert | 90% |
1+/01 | Mellan vackert och mycket vackert | 76-89% |
1+ | Vackert | 75% |
1/1+ | Mellan fullgott och vackert | 51-74% |
1 | Fullgott | 50% |
1?/1 | Mellan ej fullgott och fullgott | 26-49% |
1? | Ej fullgott | 25% |
1?/2 | Mellan dåligt och ej fullgott | 11-24% |
2 | Dåligt | 10% |
I den här skalan kan ett mynt betygsättas mellan två skalor i Appelgrens skala. Om ett mynt är mellan 01 (Mycket vackert) och 1+ (Vackert), men man inte kan bestämma om det är 01 eller 1+, så ges myntet istället betyget 1+/01 – mitt emellan. Jag anser att detta är en smart lösning eftersom det kan vara svårt att avgöra vilket betyg som ska ges ibland när ett mynt befinner sig mellan två olika betyg.
Det är viktigt att komma ihåg att myntgradering är subjektivt och kan variera mellan olika organisationer och experter. Därför är det bra att ta reda på så mycket som möjligt om olika betygsskalor och kritererier för att få en grundläggande förståelse av myntgradering. Det är också bra att vara medveten om att värde på mynt inte enbart baseras på betyg, utan även på andra faktorer som till exempel efterfrågan, sällsynthet och historisk betydelse.
Det finns många olika organisationer och experter som kan hjälpa till med att betygsätta mynt, men det är viktigt att välja en pålitlig och erfaren källa. Det finns även möjlighet att skicka in mynt för betygsättning hos organisationer som PCGS och NGC, men det kostar då en avgift och brukar oftast ta en viss tid innan mynten återlämnas.
Att samla mynt kan vara en spännande och givande hobby, och genom att förstå myntgradering kan man bättre bedöma myntens värde och skick. Genom att lära sig om olika betygsskalor och kriterier kan man också göra mer informerade inköp och få en djupare förståelse för myntsamlande.
Om du vill fördjupa din kunskap om myntgradering och lära dig mer om myntvärdering kan det vara en bra idé att investera i några böcker. Det finns många böcker tillgängliga som ger detaljerade prisguider och ger en överblick över myntvärdering i allmänhet. Här är några boktips som kan hjälpa dig komma igång på din resa till att bli en expert på myntvärdering.